Landskapsarkitektur i spåren av coronapandemin – ökad efterfrågan på gröna stadsmiljöer
Under coronapandemin var vi många som hittade ut i naturen, vi lärde oss uppskatta våra grönområden mer och vi besökte dem oftare. I en enkätstudie utförd av WSP uppgav 58 procent av de tillfrågade att deras nya vanor kommer att bestå även efter pandemin. Denna ökade efterfrågan på gröna stadsmiljöer påverkar givetvis prioriteringar inom stadsplaneringen. Låt oss titta närmare på hur pandemin ökade efterfrågan på gröna stadsmiljöer och hur det kan påverka kommande projekt inom landskapsarkitektur.
Effekter av pandemin på allmänhetens inställning till grönområden
Vi insåg att vi behöver gröna pauser för att må bra
Under pandemin ökade insikten om att vi behöver närhet till grönska i stadsmiljön för att må bra, att vi behöver så kallade gröna pauser. Forskningen visar tydligt att det finns ett samband mellan folkhälsa och mängden grönska i närområdet. Mer grönska runt bostaden kan kopplas till ökad mental hälsa och lägre förekomst av stress och ångest.
Vi umgicks mer utomhus, även under vinterhalvåret
När rekommendationerna förespråkade social distansering sökte vi oss utomhus för att fira födelsedagar och ses för att fika eller grilla korv – även under vintern. Det finns ju trots allt inget dåligt väder, bara dåliga kläder. Under pandemin har också flera kommuner tillåtit utomhusservering även vintertid – något som troligtvis kommer att fortsätta även efter pandemin.
Vi såg ett ökat tryck på urbana parkområden, stadsskogar och naturområden
Vi var nog många som under pandemin upplevde överfulla parkeringar till naturområden, långa köer till grillplatserna och överfulla papperskorgar. I WSPs studie tyckte 48 procent att pandemin hade resulterat i trängsel i grönområden och 47 procent ansåg att mängden skräp hade ökat. Slitaget på våra grönområden har varit ett stort problem under pandemin, något som flera medier har rapporterat om. När veden tog slut vid grillplatser kunde det gå så långt att folk började hugga ner träd själva!
Prioritera grönområden i stadsplaneringen
För att kunna möta den ökade efterfrågan på våra grönområden och samtidigt undvika att naturen slits så behöver kommunerna investera i och prioritera grönområden vid om- och nybyggnation. Här kan du som landskapsarkitekt se till att grönområden prioriteras upp i kommande projekt.
Fler gröna stadsmiljöer
Enligt WSPs enkätstudie värdesätter invånare i storstadsregionerna närhet till parker och naturstråk. Under pandemin har närheten till grönområden hamnat högre upp på prioriteringslistan bland storstadsinvånare. De önskar fler bostadsnära parker för att kunna ta gröna pauser från hemarbete och även för möten och umgänge. Enligt forskning kan en person tänka sig att gå max 300 meter till ett grönområde för att nyttja det regelbundet. Om det inte finns tillräckligt med yta att anlägga en park så är det viktigt att planera in gröna gatumiljöer.
Anpassa gröna stadsmiljöer för året-runt-bruk
Precis som distansarbetet är här för att stanna så är även trenden av att vistas och umgås utomhus året runt här för att stanna. Därför behöver våra gröna stadsområden anpassas för utomhusvistelse även under vinterhalvåret eller under en regnig dag. Vi behöver helt enkelt skapa fler och bättre mötesplatser i naturen. Vi behöver också satsa på att bevara och underhålla dessa miljöer, såväl befintliga som nyskapade – så att de klarar av ett ökat tryck utan att öka slitaget på naturen.
Sträva efter balans mellan bebyggelse och grönska
Det finns många fördelar med att införa mer grönska i stadsplaneringen. Förutom att grönska har en positiv effekt på folkhälsan så bidrar grönskan också med viktiga ekosystemtjänster såsom temperaturreglering, dagvattenhantering och luftrening. Tillgång till grönska har också blivit en jämlikhetsfråga. Det finns tydliga indikationer på att människor som bor i stadsmiljöer med mycket växtlighet är friskare än de som har mindre grönska i sin boendemiljö.
Eftersom en del invånare inte har vanan eller möjligheten att ta sig till ett grönområde en bit bort från bostaden så bör grönska integreras mellan husen, exempelvis i form av kvartersparker.
