Att arbeta med landskapsarkitektur är att arbeta med skulptur i stor skala. Du jobbar i komplexa projekt med många olika intressenter och faktorer som påverkar projektet. Det är inte heller ovanligt att förutsättningarna ändras under ett projekt. Därför borde den accelererande teknikutvecklingen i samhället vara din bästa vän. Den nya tekniken innebär fantastiska möjligheter för landskapsarkitekturen och samhällsplaneringen i stort. Det finns en uppsjö av verktyg som kan hjälpa dig att utföra omfattande analyser och visualisering av projektplaner och visioner. Låt oss titta närmare på några av de tekniska lösningar som underlättar arbetet inom landskapsarkitekturen.

Parametrisk design

Parametrisk design kan beskrivas som en datadriven designprocess. Med parametrisk design kan du översätta en fysisk landskapsmodell till ett digitalt visualiseringsverktyg som enkelt kan kommuniceras till olika aktörer i projektet. Genom att utvärdera data och definiera ett antal mätbara parametrar och variabler kan parametrisk design ta fram olika designutfall. Rent praktiskt så kan projektets viktigaste parametrar definieras, och därefter jobbar algoritmer fram ett svar på huruvida det planerade projektet kommer att uppnå projektets mål eller om något behöver justeras för att uppnå målen. Med hjälp av parametrisk design kan du som landskapsarkitekt snabbt skissa upp olika scenarios för projektet – som sen kan visualiseras och kommuniceras till beställaren. På så sätt kan du tillsammans med beställaren utvärdera projektets viktigaste parametrar i ett tidigt skede. Ni kan också enkelt göra löpande utvärderingar under projektets gång. Parametrisk design kan ge en ökad trygghet i gestaltningen och kan skapa en viktig samsyn mellan olika aktörer under ett projekt.

Digital tvilling

En digital tvilling är en digital kopia av något som finns i verkligheten – till exempel ett hus, en park eller en hel stad. Göteborg har exempelvis en digital tvilling, Virtual Gothenburg. Konceptet digital tvilling är egentligen inget nytt. Det har funnits länge och bygger på teknik såsom Internet of Things (IoT), maskininlärning och Augmented Reality (AR). Genom att koppla ihop det verkliga objektet med den digitala tvillingen kan viktiga mätningar utföras och värdefull data samlas in.
Datan kan dels användas för att underlätta drift och underhåll. Den digitala tvillingen kan avisera när underhåll behövs och på så sätt kan underhållsarbetet utgå från faktiskt behov istället för en standardiserad underhållsplan. Den insamlade datan kan också användas för att testa och simulera olika händelser för att se hur det verkliga objektet skulle påverkas. En digital tvilling kan med fördel användas för att stresstesta ett objekt – exempelvis stresstesta hur en stadsdel skulle påverkas av kraftiga skyfall. Som verktyg för samhällsplanering är det både kostnads- och tidseffektivt att arbeta med en digital tvilling.

Virtual Reality (VR) och Augmented Reality (AR)

Du har säkert hört talas om både Virtual Reality (VR) och Augmented Reality (AR), och även om dessa tekniker har en hel del likheter så skiljer de sig åt något. Enkelt uttryckt kan man säga att VR förvandlar det virtuella till verklighet, medan AR utgår från den verkliga världen och adderar digitala element för att förhöja upplevelsen. Inom landskapsarkitekturen kan både VR och AR komma till stor nytta i projekten.

En stor utmaning för dig som arbetar med landskapsarkitektur är att projektplatserna i regel är dynamiska och oförutsägbara. I gestaltning och vision behöver designelement kombineras med levande material såsom träd, gräs och buskar. Här kan AR underlätta gestaltningen, genom att visualisera markbeläggningen, något som annars kan vara ett relativt komplext moment. AR gör det också lättare att kommunicera projektets vision och gestaltning till projektets olika intressenter. Beställaren kan få en tydlig bild av visionen tidigt i processen och entreprenören kan tydligt se vad de ska hjälpa till att bygga.

Med VR kan du utforska och testbesöka det tilltänkta området i full skala. Du kan också testa att fylla platsen med besökare och även visualisera platsen under kvällstid. VR ger en mer fysisk upplevelse av slutresultatet och underlättar jämförelser mellan olika förslag, koncept och materialval. VR kan också underlätta när det kommer till att engagera allmänheten för att få in synpunkter och förslag. Genom att använda AR och VR på rätt sätt kan projekten spara både tid och pengar och kanske även ge ett bättre slutresultat.

Viktigt att förstå den nya teknikens potential

Digitalisering påverkar både arkitektkontoren och byggprojekten, med nya plattformar och verktyg för både samarbete och lärande. Det kommer alltid att vara viktigt för dig som arbetar med landskapsarkitektur att ha en fot i designen – samtidigt som det är en stor fördel att kunna ta vara på alla möjligheter med den nya tekniken. Du behöver inte helt plötsligt bli en teknikexpert, men det är viktigt att du sätter dig in i dessa nya verktyg så pass mycket att du förstår potentialen. Framförallt finns det stora tidsvinster att göra – tid som istället kan läggas på såväl gestaltning som de ack så viktiga materialvalen.

Skyfall och extremväder blir allt vanligare i Sverige på grund av klimatförändringarna, med kostsamma skador som följd. Sommaren 2021 drabbades bland annat Gävleborg och Dalarna av kraftiga översvämningar som orsakade skador för en halv miljard. Sverige är ett av världens mest urbaniserade länder, hela 85 procent av landets befolkning bor i tätorter. Det ställer i sin tur höga krav på planeringen av våra stadsmiljöer. Klimatförändringarnas effekter, framförallt kraftiga skyfall och översvämningar, är en stor utmaning för kommunerna och för samhällsplaneringen i stort. Det faktum att lågt liggande mark nära vatten ses som särskilt attraktiv att bebygga underlättar inte direkt klimatanpassningsarbetet.

Skyfallshantering stor utmaning för kommunerna

Idag saknas en nationell samordning för klimatanpassning och skyfallshantering – istället är det kommunernas ansvar att genomföra konkreta åtgärder. Många kommuner arbetar med att ta fram skyfallsplaner som ett led i en mer omfattande strategi för klimatanpassning. Vid kraftiga skyfall fylls dagvattensystemet snabbt och dessvärre är det inte möjligt att lösa skyfallshanteringen fullt ut genom att öka kapaciteten i dagvattensystemen. Extrema regn måste avledas med andra metoder än bara ledningar och tunnlar under mark, och drivkraften är stor för att hitta lösningar ovan mark för skyfallshanteringen. Du som på olika sätt arbetar med landskapsarkitektur kan vara ett stöd för kommunerna och hjälpa till med vår gemensamma utmaning att klimatanpassa stadsmiljön i framtida om- och nybyggnadsprojekt.

Metoder för klimatanpassad landskapsarkitektur

Det finns många olika metoder för att främja en hållbar dagvattenhantering och minska risken för översvämningar. Det är ofta en kedja av sammanhängande åtgärder som tillsammans skapar den slutliga skyfallshanteringen i ett område. Här går vi igenom några av de metoder som du kan använda i projekt för att motverka risken för översvämningar.

Planerad översvämning

För att uppnå en hållbar dagvattenhantering är det viktigt att planera in översvämningsytor som är anpassade för att klara av ett kraftigt regn. Genom att styra om översvämningarna till platser där de inte gör skada kan dagvattensystemet avlastas och risken för översvämningar på sårbara platser minskar. Exempel på lämpliga platser för planerad översvämning är särskilt anpassade parker och idrottsplatser.

Undvik hårdgjorda ytor

Vid kraftiga skyfall är det viktigt att vattnet inte skadar bebyggelse. Ju lättare det är för vattnet att tränga ner i marken istället för att forsa ner i dagvattensystemet desto mindre risk för kraftiga översvämningar. Dessvärre är det en trend att allt mer markbeläggning byts ut inom befintlig tomtmark och omvandlas till en hårdgjord yta för att bli mer lättskött. Det gör att andelen hårdgjorda ytor ökar och andelen mark som faktiskt kan ta hand om dagvattnet minskar. Att undvika hårdgjorda ytor där det inte är absolut nödvändigt, är en viktig insats för skyfallshanteringen. Arbeta istället med genomsläppliga beläggningar i så stor utsträckning som möjligt.

Fler multifunktionella ytor

För att jämna ut flöden och undvika skador vid kraftig nederbörd kan du arbeta med multifunktionella ytor. En multifunktionell yta kan exempelvis vara utformad som en stor, öppen gräsyta eller en hårdgjord yta med flera genomsläppliga nedsänkningar. Ytan anläggs så att utflödet av vatten regleras vid kraftigt regn, och tillfälliga vattenspeglar bildas vid hög avrinning. Vid torrväder kan ytan användas till andra ändamål, exempelvis som lekyta.

Ta vara på trädens ekosystemtjänster

Den gröna infrastrukturen i städer är viktig för att skydda mot översvämningar, men bidrar också till att göra boendemiljön attraktiv och reglera temperaturen i stadsmiljön. Träd är mest effektiva när det gäller att motverka översvämningar. Träd tar hand om stora mängder vatten under vegetationsperioden, dels genom att bladverket fördröjer regnet, och dels genom att dra till sig stora mängder vatten till rotsystemet. Om träden dessutom planteras i en skelettjord och med luftiga förstärkningslager kan dagvattnet samtidigt renas. Det ger träden så bra förutsättningar som möjligt att må bra och samtidigt motverka översvämningar.

Naturbaserade lösningar för hållbar dagvattenhantering

Naturbaserade lösningar för att hantera dagvatten, exempelvis regnbäddar, gröna tak och öppna dagvattendammar, blir ett allt vanligare inslag i stadsmiljön. De gröna lösningarna skapar nya möjligheter att avlasta dagvattensystemet. Gröna lösningar kan vara små åtgärder, vilket är en fördel i det urbana rummet. Regnbäddar, gröna tak och väggar, genomsläppliga ytor, svackdiken och träd kan tillsammans ge stora effekter.

Globalt har vi en stor och gemensam utmaning framför oss vad gäller klimatanpassning och skyfallshantering – och Sverige är inget undantag. Landskapsarkitekturen spelar en viktig roll när det gäller att implementera strategier för skyfallshantering för att motverka översvämningar. Rent konkret kan det handla om att ta upp klimatanpassning och skyfallshantering tidigt i ett projekt och se till att integrera frågorna i processen redan från början.

Under coronapandemin var vi många som hittade ut i naturen, vi lärde oss uppskatta våra grönområden mer och vi besökte dem oftare. I en enkätstudie utförd av WSP uppgav 58 procent av de tillfrågade att deras nya vanor kommer att bestå även efter pandemin. Denna ökade efterfrågan på gröna stadsmiljöer påverkar givetvis prioriteringar inom stadsplaneringen. Låt oss titta närmare på hur pandemin ökade efterfrågan på gröna stadsmiljöer och hur det kan påverka kommande projekt inom landskapsarkitektur.

Effekter av pandemin på allmänhetens inställning till grönområden

Vi insåg att vi behöver gröna pauser för att må bra

Under pandemin ökade insikten om att vi behöver närhet till grönska i stadsmiljön för att må bra, att vi behöver så kallade gröna pauser. Forskningen visar tydligt att det finns ett samband mellan folkhälsa och mängden grönska i närområdet. Mer grönska runt bostaden kan kopplas till ökad mental hälsa och lägre förekomst av stress och ångest.

Vi umgicks mer utomhus, även under vinterhalvåret

När rekommendationerna förespråkade social distansering sökte vi oss utomhus för att fira födelsedagar och ses för att fika eller grilla korv – även under vintern. Det finns ju trots allt inget dåligt väder, bara dåliga kläder. Under pandemin har också flera kommuner tillåtit utomhusservering även vintertid – något som troligtvis kommer att fortsätta även efter pandemin.

Vi såg ett ökat tryck på urbana parkområden, stadsskogar och naturområden

Vi var nog många som under pandemin upplevde överfulla parkeringar till naturområden, långa köer till grillplatserna och överfulla papperskorgar. I WSPs studie tyckte 48 procent att pandemin hade resulterat i trängsel i grönområden och 47 procent ansåg att mängden skräp hade ökat. Slitaget på våra grönområden har varit ett stort problem under pandemin, något som flera medier har rapporterat om. När veden tog slut vid grillplatser kunde det gå så långt att folk började hugga ner träd själva!

Prioritera grönområden i stadsplaneringen

För att kunna möta den ökade efterfrågan på våra grönområden och samtidigt undvika att naturen slits så behöver kommunerna investera i och prioritera grönområden vid om- och nybyggnation. Här kan du som landskapsarkitekt se till att grönområden prioriteras upp i kommande projekt.

Fler gröna stadsmiljöer

Enligt WSPs enkätstudie värdesätter invånare i storstadsregionerna närhet till parker och naturstråk. Under pandemin har närheten till grönområden hamnat högre upp på prioriteringslistan bland storstadsinvånare. De önskar fler bostadsnära parker för att kunna ta gröna pauser från hemarbete och även för möten och umgänge. Enligt forskning kan en person tänka sig att gå max 300 meter till ett grönområde för att nyttja det regelbundet. Om det inte finns tillräckligt med yta att anlägga en park så är det viktigt att planera in gröna gatumiljöer.

Anpassa gröna stadsmiljöer för året-runt-bruk

Precis som distansarbetet är här för att stanna så är även trenden av att vistas och umgås utomhus året runt här för att stanna. Därför behöver våra gröna stadsområden anpassas för utomhusvistelse även under vinterhalvåret eller under en regnig dag. Vi behöver helt enkelt skapa fler och bättre mötesplatser i naturen. Vi behöver också satsa på att bevara och underhålla dessa miljöer, såväl befintliga som nyskapade – så att de klarar av ett ökat tryck utan att öka slitaget på naturen.

Sträva efter balans mellan bebyggelse och grönska

Det finns många fördelar med att införa mer grönska i stadsplaneringen. Förutom att grönska har en positiv effekt på folkhälsan så bidrar grönskan också med viktiga ekosystemtjänster såsom temperaturreglering, dagvattenhantering och luftrening. Tillgång till grönska har också blivit en jämlikhetsfråga. Det finns tydliga indikationer på att människor som bor i stadsmiljöer med mycket växtlighet är friskare än de som har mindre grönska i sin boendemiljö.
Eftersom en del invånare inte har vanan eller möjligheten att ta sig till ett grönområde en bit bort från bostaden så bör grönska integreras mellan husen, exempelvis i form av kvartersparker.